Första gången på IRC
Så har jag deltagit på mitt första Ubuntu Loco möte på IRC. Det var ett dåligt deltagarantal men en trevlig förstagångsupplevelse.
Det som slår mig är hur ovan jag är vid just IRC. Det rullar text på skärmen som jag inte hinner med att läsa alla gånger. Och det ska skrivas symboler för att begära ordet eller rösta. Och jag är ett totalt blåbär. Men det är roligt!
Jag duckade för uppdraget som mötessekreterare eftersom jag var så osäker på hur det fungerar, men sedan insåg jag att hela mötet loggas automatiskt så det handlar bara om att renskriva ett protokoll.
Och det blir roligare att jobba vidare med att sprida Ubuntu när man känner att man inte är ensam. Det är som den här bloggen. Jag är inte så aktiv just nu, för jag har valt att utnyttja min “Ubuntutid” till att skriva på Ubuntunyheter.nu som försöker sprida kunskap på svenska om vad som händer i Unbuntuvärlden. Och där är jag inte den enda redaktören, vi är flera som samarbetar.
Roliga nyheter från Göteborg
Gnutiken har gratis supportkvällar för privatpersoner på onsdagar udda veckor, mellan klockan 17 och 21.
Du hittar Gnutiken på Övre Husargatan 27 i Göteborg.
Jono Bacons webbsändning
Jag fick lite tid över idag och passade på att sitta ner och följa Jono Bacons webbsändning live. Det var intressant och givande höra hans svar på de frågor som tittarna skickar in. Jag fick med en fråga som besvarades även om frågorna av alla de sorter strömmade in.
Jono själv är en intressant person. Han brinner verkligen för gemenskapen runt Ubuntu. Och för att stötta den har han sin livesändning på onsdagar klockan 20.00, sin egna blogg och ett twitter-flöde. Han finns säker lite överallt på Internet där han kan göra sin röst hörd.
Han har även skrivit en bok om just gemenskap. Den är på engelska och heter Art of Community. Och boken finns att ladda ner online på adressen www.artofcommunityonline.org. Jag kan rekommendera dig att läsa den. Även om du inte har några planer på att gå med i en gemenskap eller att starta upp en själv. Det är en bra bok i ämnet.
Föreningsliv
Jag är just nu mitt i förberedelserna för årsmötet i en förening och därför är just nu mitt engagemang i Ubuntu på sparlåga. Efter den här veckan ska jag bättra på just den biten.
I en förening finns möjligheter att hantera ekonomi, skapa projekt och äga saker. Samtidigt är man bunden av styrelseuppdrag, redovisningar och stadgar. Man träffas fysiskt för styrelsemöten, medlemsmöten och årsmöten.
I Ubuntu Sverige bygger samarbetet mer på att man trillar in när man har energi och tid och trillar ut en stund när det tryter. Samarbetet lever på internet utan att fysisk närhet behövs.
Båda sätten har sina fördelar och nackdelar.
Nätaktivister är de nya demokratikämparna
Sveriges biståndsminister Gunilla Carlsson har skrivit en debattartikel om hur internet och dess användare är de nya demokratikämparna. Och för att att Sveriges bistånd ska stödja utvecklingen har biståndsministern inbjudit till samtal om idéer om hur informations- och kommunikationsteknologiska lösningar kan användas i frihetens tjänst.
Här finns möjligheter för open source och framförallt Linux att ta en tydlig position för öppna standarder och verktyg för fri kommunikation. Och vi som använder Ubuntu ser självklart den distributionen som den bästa och självklara
Ubuntu vinner mark världen över
I mitt förra inlägg skrev jag om vikten att man kan använda sin dator på det egna språket. Och Ubuntu vandrar vidare på just den vägen. Nu firas vårfestivalen eller det kinesiska nyåret av kineser runt om i världen. Och som av en händelse släpps det en officiell kinesisk utgåva av Ubuntu nu.
Språket kinesiska används inte bara i landet Kina och Taiwan utan även i länder med stora kinesiska befolkningar som till exempel Singapore och Malaysia.
Det finns LoCo:s i flera kinesiska länder/provinser, Kina, Hong Kong, Taiwan.
Spikar du svenska or english?
Språk är viktigt! Framför allt om det är en instruktion du läser, eller ett program du använder. Många av oss klarar att läsa en instruktion på engelska, men vi har problem med till exempel kinesiska. Men tänk då på alla användare som tycker en instruktion på engelska lika gärna kunde varit skriven på kinesiska.
För att ett operativsystem eller ett program ska vara fullt användbar i Sverige behöver det vara översatt till svenska. Och för Ubuntu finns det ett fantastisk dedikerat team av översättare som håller på med precis det, och vi kan alla hjälpa till!
Det är självklart så att det i öppen källkodsvärlden finns massor med mjukvaror som inte har en svensk översättning. Du kan göra en stor insats genom att göra en översättning av ett litet program!
Vem är användaren?
Så vem är användaren av Ubuntu?
Den frågan är inte lätt att besvara. Precis som andra operativsystem finns det ett stort urval av användare. Min erfarenhet grundas på min närmsta familj. Och den stora användaren förutom mig är min pappa. Men han är verkligen inte en användare på min nivå. Han hatar datorer och IT i största allmänhet. Han vägrar att skaffa mobiltelefon och under sin yrkeskarriär lyckades han att bli avstängd från sin arbetsgivares interna datanät, för att supportavdelningen gav upp hoppet om honom.
För några år sedan fick min pensionerade pappa låna en gammal bärbar dator av min farbror. Min farbror krävde att jag försåg pappa med Internet inledningsvis. Efter en kortare period trodde min farbror att min pappa skulle vara fast och skaffa sitt egna Internet. Så fel han hade.
Under en längre tid använde min pappa datorn med Windows XP och mitt 3G-modem. Det fungerade men så tappade jag mitt modem på tåget till Örebro.
Då fick jag en ny modell av modem och helt plötsligt blev det problem med min pappas dator. Han blev gång på gång nedkopplad och irriterade sig på att det tog otroligt lång tid att ladda en webbplats.
Jag var osäker på vad som orsakade problemet, men delar av problemen var kopplade till att det nya modemet ställde krav på USB-portens hastighet. Men problemen var större än så, operativsystemet krävde mer ledigt minne för att hantera det nya anslutningsprogrammet. Till slut tröttnade jag på alla klagomål.
Så jag tog en gammal, mycket gammal, bärbar Compaq dator och installerade lubuntu på den. Sedan fixade jag så att min pappa automatiskt loggar in på datorn och aktiverar modem och loggar in på mobilleverantören.
Det var med spänning jag lämnade över datorn till min pappa.
Han började använda min fixade dator för en månad sedan och han är väldigt nöjd. Datorn startar snabbt. Det är inget krångel för att komma in i maskinen och ansluta till internet. Och webbläsaren är snabb och utan problem. Han är så nöjd att jag inte vet hur jag ska få tillbaka datorn jag har lånat ut.
Visst hade vi inledande problem. Lubuntu använder högsta möjliga upplösning på skärmen automatiskt. Men min skumögda pappa krävde en lägre upplösning. Så jag var tvungen att dyka ner i en konfigurationsfil för att fixa detta. Men det var två minuters jobb för mig.
Då och då när jag besöker pappa kör jag kommandona ”sudo apt-get update/upgrade” så han har ett välpatchat system, precis som jag har.
Det är spännande hur min pappa kan använda ett operativsystem med ett resurssnålt grafisk gränssnitt samtidigt som jag kan installera samma operativsystem på en affärskritisk server, eller en avancerad arbetsplattform med en massa grafiska effekter. Ingen av oss ger avkall på säkerheten och stabiliteten i ett operativsystem. Samtidigt som ingen av oss ger avkall på enkelheten i att använda en dator. I botten är det samma moderna operativsystem men anpassat av var och en av oss för vårt unika behov.
Detta är helt klart en av Ubuntus styrkor enligt mig. Nu fattas det bara att vi talar om det för resten av landets datoranvändare. Jag tror på det goda exemplet som i mitt fall är min pappas lösning. Jag hoppas få höra andra goda exempel om småföretagaren som nyttja Ubuntu i sin verksamhet, skoleleven eller studenten som har hittat den perfekta plattformen för sina studier i Ubuntu.
Problem med postlistor
En traditionell metod att samarbeta är att använda sig av så kallade postlistor. Där får alla deltagare en kopia av varje meddelande som skickas in och kan läsa meddelanden och arkiv i trådar så man får ett sammanhang i de diskussioner som har skett i listan.
Men idag är massutskick något man undviker. Och moderna e-postsystem har automatiska spamfilter som mycket effektivt sorterar utskick från postlistor som spam. Det drabbade mig nyligen då jag gick med i en postlista och skickade in en fråga. Efter flera dagar undrade jag om det var en död lista för jag fick ingen reaktion. Men när jag tittade in i arkivet fanns mitt meddelande där tillsammans med flera svar. Så jag tittade ner i spam-mappen och mycket riktigt, där bland alla utskick om att det var min lyckans dag och miljoner dollar eller större penis väntade mig runt hörnet, fanns även utskick från postlistan.
Så jag rekommenderar inte en postlista som plattform för samarbete eller informationsutbyte. Det är bättre med ett forum eller en dedikerad samarbetsplattform.
Lär dig arbeta effektivt i OpenOffice
Det öppna kontorsprogrammet OpenOffice följer med Ubuntu och det är en väldigt bra programsvit. Problemet är att man via sitt yrkesliv ofta har fostrats att arbeta i ett annat kontorsprogram vilket gör att man ibland har svårt att hitta rätt i programmen.
Men det finns hjälp att få. Påvels blogg är en guldklimp när man vill lära sig mer och dyka ner i OpenOffices funktioner.


Senaste kommentarerna